Vår primadonna

Nu är allt som vanligt igen telefon, data och tv funkar, för tillfället. Visst klarar jag mej utan, jag har ju hundarna att roa mej med, och min stickning. Den 3.e stjärntröjan börjar bli klar. Otroligt rolig stickning, eftersom garnnystanen ändrar färg kan jag inte riktigt förutse hur resultatet blir, därför är det svårt att lägga det ifrån sej.
 Igår kväll åkte Wilda hem så lugnet har lagt sej över Östervång. En härlig tös med massor av energi, vårt stora problem var att hon var så kvick att slinka ut genom dörren. Efter att hon lyckades få gubben på fall så blev det en lektion i att stanna kvar. Hon lärde sej snabbt och det blev inga fler rymningsförsök.
Vår primadonna Candy tycker det är skitskönt att marodören åkt, äntligen slipper hon vakta mina saker, och samtidigt ha koll på lekarna mellan Wilda o Swea.
 Candy är en väldigt speciell vovve, hon har otroliga språkresurser, ett språk när hon myser, som folk misstolkar. För att inte tala om när hon tycker de andra är för hårdhänta eller när matte kammar för hårt. Hon är den som sätter gränser för "ungarna" som kommer hem ibland, som Wilda. Candy har sån pondus att hon behöver bara titta på dom så lägger dom sej....Hon är en tuff uppfostrare, men bråkar aldrig med Jacki, Sammi eller Swea dom vet ju redan hur allt ska vara, någon bråkstake är hon inte.
Jag tror ibland att Candy är för smart, och för känslig hon tolkar saker väldigt lätt och känner av spänningar, det är inte bra för henne. Hon tycker inte om förändringar, hon är väldigt stundomsinnad, långsint och omväxlande. För det mesta är gubben hennes favorit, men just nu är det  jag som gäller, ska sitta på mej i fåtöljen, springer efter. Blir inte klok på den hunden. Hon älskar att mysa och kela, blir åksjuk så bilturer är inget kul.älskar skogspromenader, är en duktig mamma (till Casper, Twiggy och Swea.)

 Det tråkiga är att vill hon inte så går det inte att övertala henne då blir hon bara surare. Synd för hon är väldigt duktig på att spåra, lydnad och även agillity, men jag orkar inte med hennes personlighetsklyvning, därför tränar jag inte så intensivt med henne. Hon  har 2 förstapris i lydnadsklass 1,( båda med placering och flera inofficiella förstpris i ettan) blir jag besviken på henne så går det ut över Sweas o Jackis träning.

Jag tycker hon är en vacker hund, får oftast en fin kritik av domarna har ett CK. Men tyvärr är hon inte längre så pigmenterad på nosen som tidigare. Hennes nos har varit riktigt svart men är det inte längre, så förmodligen blir det inte fler utställningar. Hon är vår primadonna..

 Här blir hon BIM inofficiellt i Hässleholm Sept 2010. Mot en hane som har cert. ( måste tillägga att dom var inte ensamma cockrar nej där var en hel drös)

Äntligen!

Idag har vi tränat med SÖKGÄNGET, så vi har längtat efter detta. Tänkte att med all denna snön så blir det inget förrän till sommaren. Jodå vi for ut i skogen i Bjärnum, en hel del snö kvar och som tur var så var det ganska fruset, annars hade vi nog varit duktigt blöta. Lite kallt men visst är det värt att frysa lite bara man har kul.

Jacki : första skicket var väl sådär, kallar in igen och skickar på nytt, nu kom hon nog på vad hon skulle göra. Nu får hon inte längre godis av figgen, för hon trodde ju att det hela gick ut på att springa runt och tigga godis av alla. Så godis får hon på visning av matte. Envis som hon är försökte hon att dyka ner i figgens fickor. Och sen kom hon på att om jag tar sökrullen så kanske kanske man kan tänkas få en liten bit. Så hon tog alltså rullen mest hela tiden. Ett skick var hon inte ända framme vid figgen utan tog henne i vinden och tog rullen och in. Men sen ville hon inte visa, blir inte riktigt klok på vad detta var. Vi gjorde ett försök till och då gick det klockrent. Hon är duktig, nu ska vi jobba på lydnaden med rullen i halsbandet för att kanske få henne att förstå när hon ska ta den.
 Jacki och jag värmde upp med lite lydnad på vägen där, lite vändningar, backa och 2 jättefina kryp.Hon var väldigt pigg och glad att få jobba så härligt.
Då till det andra lilla eländet Swecia, nu faktiskt mycket modigare, vågade hälsa på alla, tom en liten flicka på 4 år.
 Hon gick ut till figgarna med lite mindre stöd än tidigare. Ena gången blev hon väldigt osäker då figgen satt lite i skugga, så istället för att söka tror vi att det blev en överslagshandling, hon sprang runt och snusade en massa istället. Det var bara att bryta och ta det från början.
Sen gick vi ett steg längre, jag höll henne i halsbandet och hon fick lukta på godis som  figgen höll, sen sprang han ut i buskarna. Jag satte Swea och  skickade ut henne. Det blev vi nöjda med så där höll .
Även hon fick lite vändningar och lite språngmarsch som uppvärmning.
Wilda hade vi med oss och givetvis fick hon ut och hälsa på våra kompisar, lilla tösen tyckte hon mest om. Och hundar av raserna svart terrier och english sheepdog är äckliga, hon som har en storasyster som är rotweiler?! kanske de här var för håriga.
 Vi avslutade med att fira diverse uppflyttningar BIR och BIM med smörgåstårta. Inte alls dumt.

Ännu mer Nelli

Det är inte lätt att heta Nelli här, när hela flocken ska visa hur man uppför sej. Den enda som inte bryr sej är mamma Jacki förmodligen för att hon tycker Nelli uppför sej som man ska. Annars brukar Jacki kunna tala om för sina ungar ett o annat.

efter

Så Nelli har varit här en stund blivit kammad, trimmad och fått klorna klippta, inga större protester. Förvånandsvärt mycket päls att ta bort.

före

efter

före

 Det blev inga särskilt bra ståbilder, vi får träna. Inte bara Nelli o jag även fotografen.....
 Jag har kommit fram till att jag är nog ganska nöjd med henne, med mer päls kan hon nog se bra ut. Lite bättre vinklar bak, något bättre stop, men jag tycker hon har en mycket fin kropp, bra bröstkorg och är  lite kompaktare än övriga här.
 Det går ganska bra för henne hos mamma, uppför sej väl,  men skäller lite och en viss oro på nätterna finns.
 Hon älskar när min systerdotter Mira kommer och hälsar på. Mira har varit snäll och köpt en ny fin fågel till henne, då den gamla gav upp. Hon är lite försiktig när dom möter folk på promenaderna vill gömma sej bakom mamma. Men mamma är envis och traskar omkring i byn, försöker välja de ställena som den är folk i rörelse.
 Och visst känns det skönt när hon blev glad när uppfödaren kom och hämtade henne idag. Man knyter band till de små liven.

NR 2!!

Vår under hållning om dagarna nu är brottning. Här hälsar brottarna på varandra

rond 1 Swea lägger sej för att Wilda inte ska bli ledsen

Swea kopplar greppet för en flygande mara

Och vinner rond 2 enkelt

Lite vila inför nästa rond

Wilda går hårt ut och hoppas på vinst

Det vände fort och Swea vann på nacksving. Nu börjar det gå vilt till så matchen bröts här.  ( vilken klen hund hussen har)

 Vi har en JACKI  som tränar inför sommarens kubbmatcher.
Flera gånger när vi inte varit inne har hon slängt ut all veden som vi staplar sidan om kaminen.  Jäkla hundelände hon sitter och passar stor del av dagen och tar chansen när vi är ute. Förmodligen luktar det av möss bland veden och hon tror att hon ska fånga nån. Hon är ganska korkad ibland, får väl reklamera henne hos uppfödaren. Det gick inte hem den gången hon rullade  sej på kantarellerna jag skulle plocka. Hoppas på bättre tur denna gången.
 Annars så har Jacki o Swea avverkat varsett super bra träningspass idag.
 Swea och jag har inte tränat frittfölj och inte linföring så flitigt i vinter, vilket visade sej förra veckan. Då gick det inte alls bra inte heller i måndags. Men nu har vi lagt  lite jobb på den biten  och det har gett resultat verkar det som.   Och det verkar även som kampträningen går framåt, jag vill ju ha en hund jag kan belöna med kamp. För då blir ju belöningen hos mej och jag tycker jag får en hund som är med på hugget. Jacki är ju helt annan hund nu när vi kan kampa som belöning, mycket tuffare och mer framåt.

Jacki, ja idag gick framför övningarna ännu bättre YES, nu måste snart sitta. Och fjärrdirigeringen mycket bra.

  Nelli har det bra hos min mamma, nästa vecka när Wilda åkt hem ska jag lägga lite tid på henne och se vad hon kan.

Och då till mitt senaste projekt. En ganska ovillig modell som tillslut gonade till sej, att det ska va så omständigt är nog hennes tanke

Stjärntröja nr 2 klar och en tredje är påbörjad. Denna är lite annorlunda i modellen.

Wilda o Nellie

Vi passar Wilda hon är så mysig. Det känns som om hon känner sej hemma här hos oss

Något väldigt spännande ute?

Swea tröttnade fort men Wilda och Jacki håller koll. (Känner du igen stilen Anki, Wilda brås på släkten i Bjäresjö)
 Nellie, Wildas syster har flyttat hem igen, foderfamiljen har inte möjlighet att ha henne kvar.  Synd! men så är det, dom har tagit väl hand om henne. Lite ohyfsad är hon, jag vill inte ha hundar på bordet och som dessutom stjäler mat.   Men en väldigt glad och possitiv tös.
 Nellie kommer att bo hos min mamma ett tag framöver, under tiden ska jag försöka komma fram till vad som ska bli av henne. Jag hoppas på barmark så vi kan testa lite spår och se vad hon tycker om det, men det borde va ok för henne.
 Hon är i fint hull och bra form, men     

Tanken på utställning i vår flög sin kos...  Jag blir gråtfärdig när jag ser en cocker se ut  så här, det är tom kortare än när jag klippte ner Swea,( och då hade jag mardrömmar)  Tvivlar på att det ens blir utställning i sommar.

"Före"

Swea var på tränings humör idag, det är hon alltid. Hon är en härlig tös, ställer alltid upp på träningspassen. Alltid lika tjänstvillig, men ibland kanske lite väl laddad.  Idag funkade det vi försökte få till igår,  "höger om halt", efter mycket envishet från min sida så satt det. Hon har så jäkla bråttom att hon nästan går "helt om" med resultatet väldigt snett sitt. Kom på lösningen, ?!! "vi tar det i slowmotion" och det blev mycket bättre.  Så mycket bättre att vi sen kunde öka tempot jajamen hon har nog fattat galoppen.  Därefter blev det lite "sitt-, ligg- och ståkvar och det sitter ganska bra trots vi inte tränat just dom momenten på länge. Varför jo för att  matte är så enkelspårig och fastnar på samma moment alldeles för länge. Nu får jag skärpa mej och tänka till inför våra träningar, VAD ska vi träna idag, VAD gjorde vi igår, annars får vi ingen ordning och kommer inte vidare.
 Jacki var också himla duktigt ( än en gång undrar jag om dom har lite taktiksnack, dom följs alltid åt. Eller beror det helt och hållet på hur matte är). NU håller vi tummarna för att "framförgåendet" snart sitter, det har vi tränat och tränat men det funkar aldrig. Jag tycker det är ett svårt moment. Man börjar med hunden i fot och går framåt, sen skickar man hunden med exempelvis kommandot FÖRE (framåt använder en del) då ska hunden gå fram och gå ut i kopplets längd UTAN att dra.  På tävling ska hunden gå där tror det är 20-25 m, sen säjer man "stanna" och hunden och föraren stannar, hunden ska stå kvar till föraren kommer fram. ENKELT  eller hur?
Mitt problem är jag får inte ut Jacki jo kanske 5-6m sen stannar hon och tittar på mej för att sen gå lite till och sen är det kört, är det riktigt illa börjar hon snusa annars SPRINGER hon, med andra ord drar som en dåre.
Men idag gick hon lugnt och prydligt minst 10m.
 En väldigt fin linföring idag och det är inte vår starka sida, men som jag så häromdagen (tror jag, annars var det bara i tanken) KLICKER är så jättebra. Vet hur jag ska väcka henne min lilla luring.
Vi har kanat runt en sväng i skogen det possitiva där var att minusgraderna gjorde att det var torrt. Med andra ord nästan torra hundar.
 Annars stickar jag och planerar mat inför sonens kalas i helgen. Och lite annat har jag också att fundera på för tillfället, men det ser ut att lösa sej.

vacker stjärna

Ja så kallade Eva på helylle.se/blogg/ min fina Jacki. Varför? jo hon hade sitt nya fina stjärntäcke på. Hon är så fin och känns som hon är lite malligt över uppmärksamheten hon får. Målet idag var att visa täcket som jag lovat Eva.
 Eva dammade i fönstret, när vi kom, Jacki spatserade förbi och just då såg Eva upp och sen tittade hon ner igen, och plötsligt kom hon på vad hon sett. Tittade igen, Jag kunde se vad hon sa, NÄ GUD så fin!
 Så kul, hon tyckte verkligen om den..
 Jag har fullt upp med nästa, har inte tid för så mycket annat,mer än möjligtvis planera och skissa upp en 3.e i huvudet. För riktigt lika blir dom inte, den jag håller på med nu är det bara modellen och färgerna som skiljer, men nästa blir ett annat mönster.  Och det  vill inte riktigt som jag vill, får inte riktigt till det.
 Mycket till träning har det inte blivit, Swea o jag tränade med Lotus i måndags, det blev bra.. den lilla stunden för nu har vi inte träffats på  länge så vi hade såååå mycket att prata om.
 Igår tränade vi lite här hemma men det funkade INTE särskilt bra, inget som stämde, gegga och en massa isfläckar, inte underlag.
 Nya tag i morgon. Nu ska jag sticka resten av kvällen...

Födelsedagsbarnen!

Då var det  födelsedag igen. Den här gången är det

Drömflocken Efraim " OZZY"

Drömflocken Viktualia " LISA"

 

Drömflocken Rullgardina " WILDA"

Drömflocken Krusmynta "NELLIE"

 

ETT STORT GRATTIS ÖNSKA MAMMA JACKI
 OCH  VI ANDRA  FRÅN DRÖMFLOCKEN!

     

FÄRDIG!

Nu är mitt senast projekt klart, ganska nöjd. Blev lite svettigt mot slutet då det inte blev precis som jag tänkt mej. Men det löste jag och vet hur jag ska lösa det på nästa. Tror jag???!!

Här har vi Jacki som modell, lite trött på matte det har blivit en del mätande och några prövningar.

Här utan innehåll.
 Stundtals har jag haft rena mattelektionen här. plus och minus, en massa dividerande och gånger hit o dit.  Som jag brukar säja jag har haft väldiga överläggningar med mej själv.

En vecka

I morgon är det en vecka sen vi skjutsade sonen och en kompis till Sturup. Tiden går fort, hem kommer nu en 20-åring, jo så är det. Han har fyllt år under denna veckan. Ska han nu räknas som vuxen, det är ju inte länge sen han föddes. Här har det varit en lugn vecka JAG har sluppit lyssna på de där "far och son diskussionerna" ofta med olika tycken, de är väldigt lika, envisa och....
 Han är ingen bråkstake, men med tanke på att han en gång för några år sen hotade med att han skulle bo hemma till han var 30, det är 10 år till. Jaja vi får väl se.

 Jag minns hans dagis period som var väldigt jobbig, en fröken sa: en jobbig barndom så blir det en lugn tonårstid. Jo så har det varit. Hon hade rätt.
Barnen på dagis upptäckte att sonen hade kort stubin, när han tyckte det var orättvist att han inte fick vara med, så blev han förbannad. En gång han varit elak, så blev jag upplyst om det och talade om det för hans pappa. Pappa sa: Rickard du är en redig terrorist, ( pappa ansträngde ej för att inte svära) Rickard sa inget, kom tillbaka efter en stund och sa : Pappa du är en jävla turist. Jag trodde jag skulle dö som jag skrattade. Svordomar var nog de första orden han lärde sej.
I 4 års åldern, var han helt övertygad om att alla bönder hade samma namn som vår granne "Rune". Det gick inte att säja emot, så envis. Körde vi förbi en vattenkanon så var det Rune som vattnade.  Liksom att han trodde fullt och fast att man kunde köpa "Taikonungar" i Huaröd. !!??
I Spanien, han måste ha varit 4 nä snarare 5, gick han och pappa på stranden, kepsarna bakofram och solglasögon på. Dom gick en lång stund, väl tillbaka frågade jag vad dom gjort. svaret var:  Vi har kollat in "tudor"  (flickornas bröst). Jösses det skrattar vi ofta år än idag.
. Han och grannens son eldade i skogen, jag fattade inte varför dom sprang här fram och tillbaka och fyllde på flaskor med vatten. Det kunde slutat riktigt illa.
 Lite äldre,  till Halloowen blev han och kompisarna tagna på bar gärning när dom kastade tomater och ägg på ett hus, Det lovet tillbringade dom med att tvätta huset och bilen till den drabbade familjen. (Ingen här tyckte synd om dom) Han lärde sej en läxa och nästa år när "gänget" la sin veckopeng på ägg och tomater ville han inte vara med.
Lite om sonen, det är lite där mina tankar har varit denna veckan.
 Vi har tränat 1gång inne och 2 ggr ute nu i veckan.
Jacki har varit med idag för nu är löpet över och hon är kontaktbar igen, Jag har kommit på ett bra sätt att få igång henne, klickern är bara  SÅ bra.
 Jätteglad blev jag när vi tränade här inne och Candy tyckte det var kul, annars vill hon ju inte. Det bästa på träningspassen tycker hon är när jag säjer "slut" . Då blir hon så glad.
 Den dagen det  gick så bra slog mej tanken att vi skulle kanske göra som Teddys, Freijas och Elons mattar gjort, lära henne ett trick. Bara det att min hjärna är lite upptagen med andra funderingar just nu så vi har inte kommit dit än.

Här har vi Swea från dagen träning jättebra position i avlämning av apporten.

Foten på targeten

Och Jacki i ett snyggt kryp, synd men det skulle filmats, men det var dåligt med batteri i kameran. Ska prova en annan gång.

Då till det som mest har tagit plats i huvudet denna veckan

Mitt senaste projekt som utvecklas hittills precis som jag önskat. Otroligt!och i huvudet växer nu fram  liknande saker, när nu denna snart är klar så vet  jag hur nästa ser ut och garnet är inhandlat.  Eva i garnaffären väntar med spänning att få se det färdiga resultatet.

Nytt År nya projekt

Jo så är det! fick en sån ide'  häromdagen. Tror det var i mitten av veckan, sen har den utvecklats. På mina promenader knäcker jag många nötter, ibland bra men även en del mindre bra. Under tiden som jag nu har tagit det lite lugnt så har jag stickat en del.

Här en del påbörjat och en del även avslutat, finns fortfarande en del strumpor som trådarna ska fästas på sen är dom klara. Påbörjade jultabletter som det bara är några få stygn kvar på. Så är det, men det brukar bli klart för eller senare.
Tillbaka till mitt nya projekt, eftersom det nu var lördag var jag tvungen att åka och köpa garn, om jag nu löste de återstående problemen så givetvis måste det påbörjas. Jag har räknat, mätt och donat (haft väldiga överläggningar med mej själv) till slut började jag sticka, för att sen riva upp, börja om, riva upp. Rev upp 5 ggr innan jag fick rätt på det. Jag har inget mönster på modellen mer än i huvudet, och jag får se efterhand hur det ska utvecklas. Mönster stickningen har jag lånat från en stickförening som jag hittade till via  helylle.se

Här har vi det, vad det ska bli är en annan historia som kommer sen
 Då undrar kanske någon sjalen? jodå den finns. Men jag är inte riktigt överens med mej själv om jag har stickat den lite för hårt. Och det känns lite jobbigt att börja om.

 
Har ju faktiskt kommit en bit på väg, trots allt annat jag har stickat nu. Sen är jag väl heller inte riktigt nöjd med färgvalet.??!
Någon träning har det inte blivit trots att jag nu mår bra igen, ibland är det bra med medicin. Idag av den enkla anledningen. IS vår lilla skottade gång är täckt med vatten och is, liknar mest skridskobana i miniformat. Imorgon ska jag om inget annat ha lite lätta övningar med Candy och Swea fömodligen inomhus. Jacki löper och har inte tid att använda sin hjärna på något som liknar träning.

Födelsedag!

Idag fyller vår fina Sammi 9 år. Tiden går, denna lilla söta nalle som jag såg första gånger vid 3 veckors ålder. Och sen var och hälsade på varje vecka. Tyvärr kan jag inte hitta bilderna på henne, har bara pappersfoton som för tillfället är pytsborta. Konstigt då jag tittade på dom för ett tag sen. Lånade en skiva med bilder av grannen med fixade inte det.
 En rolig historia finns det här: Grannarna sa när vi talade om att vi köpt en newfoundlandshund, bra då kommer vi inte in till er på några veckor.??!!( Vi fattade inget??). Lite märkligt kan tyckas, men nu kunde dom inte hålla sej borta ( kanske för att vi är så trevliga??). Dom kom in och såg vår Sammi  samma dag vi hämtat henne, och fick valpsjukan, ( det var väl det dom visste). Finns det några kvar??? Jodå det fanns en bror som dom åkte och köpte genast.

 Jag och Sammi på unghundskurs. Ingen rolig historia då Sammi tyckte brorsan var SÅÅÅ mycket roligare, än matte. Här är vi nog inte helt eniga om vilken väg vi ska ta.

Tror det är från sommaren 2003. sötnos!

Sammi till höger och brorsan Lufsen till vänster. Hon kunde sitta kvar trots störning.
Några kurser har vi gått, valp unghund, apell, och spårkurs. Igentligen aldrig en hund som varit särskilt road av att samarbeta MED matte. Sammi har varit lite av en oturshund, fick "cherryeye" vid 6 mån. Borelia vid 1½ . När hon fick orken tillbaka efter första tiden, så slet hon av korsbandet. Hon har haft en hel del problem med fukteksem som vi med tiden blivit ganska duktiga på att behandla. Efter borrelian har hon aldrig blivit riktigt stark. Hon blev  tidigt pensionär, Men en glad sådan.

Här har vi henne sommaren 2009, med sin älskade lurviga pipekorre som inte lever längre. Hon har alltid älskat lurviga pipiga saker, så mycket att det har uppstått en del konflikter. Dessa bilder har, detta är invecklat, Fridas mattes systerdotter Malin tagit. Fina eller!

Här dragkamp med sin stora fan Swea från i somras. Vem vann ja inte var det den lilla klena, trots envishet fick hon ge upp
 Det värsta hon vet är, klippa klor och en annan grannes samojed, bara åsynen av denna gör henne sur.

Bilder från idag, lite grå om nosen, och har blivit en riktigt stughund, ligger gärna framför kaminen. Annars ganska pigg och glad.

blir så trött

Ja de kan jag lugnt säja, här planerar man träna, träna och träna lite till. Men än har det inte blivit särsklit mycket. Av en enda anledning astma, jag har svårt att erkänna det men mår inte särskilt bra. Kroppen får för lite syre, yrsel, huvudvärk och ont överallt, och inte mycket ork att ens gå en sväng. Det trycker och spränger i bröstet, hostar mycket i hopp om att bli av med "klumpen" som inte vill släppa in tillräckligt med luft. Idag fick jag ge mej och ringa efter nya mediciner, kommer imorgon sen tar det ytterligare 5-6 dagar innan de ger resultat.
 Försökte träna lite med Swea igår, men en överladdad Swea och en matte som inte är på hugget ger inget bra resultat inte ens det lätta momenten funkade. Man måste va skärpt för att träna med en galen, toppad hund.
Tänker vila en stund nu eftersom sömnen inte var de bästa inatt och rundan i affären var väl vad jag orkade nu.
Att det vänder så fort, från full av energi att träna så finns det inget kvar. Ska försöka ut en liten stund med hundarna, blir jag inte för varm så kan det gå en liten stund.