Det är långt mellan uppdateringarna här. Inga ursäkter det bara är så.
Under veckan som gått så har vi pendlat mellan besvikelse, oro och små glädjeämnen.
Besvikelse i form av tränings motgångar med SWEA, gör mej så in i vassens deprimerad.........Därmed orolig är hon sjuk är det ditt eller datt, jag herre jösses som man kan få till det. Mest gick väl tankarna åt sjukdom eller vad har JAG nu gjort.
Och vad gör jag nu, förmodligen bara fel, försökte komma på vad som var galet. Utan någon lösning åkte vi på sökträning i lördags. Tanken var: Jacki först så SWEA får sitta i bilen och kanske dra igång motivationen lite. En reservplan hade jag, vill hon inte: in i bilen med henne igen, här tvingar vi ingen. Jacki var inte från sin bästa sida, för mycket "mellor" i huvudet och lite oreda i hjärnan efter löp. Men hon ville jobba och gjorde det med glädje och en massa fjant från tokan.
Swea, jo visst hade vi fått en förväntan hos henne, jätte pigg, glad och full av energi. Och hon fixade sökslagen bra ville bara inte ta sökrullen som inte var hennes. Men jag var så glad
Nu efter sökträningen har jag vanliga pigga, glad, energiska, härliga, fina lilla SWEA tillbaka. Här sitter man som ett levande frågetecken : vad var fel? Fast det ska jag nog inte ifråga sätta det viktigaste är att allt är som vanligt.
Som vanligt, visst det visade hon även idag på vår träning. Glad som en lärka. busade och försökte ta livet av vårt senaste tillskott i belöningslådan, en skunk.
Jacki och Swea har en sak väldigt tydligt gemensamt, dom älskar nya leksaker och älskar att försöka ta livet av nykomlingarna. Båda två har lagt massor av energi på att skaka livet av skunkeländet. Förutom det så gjorde Jacki fina framförgående idag!!! Och Swea kämpade på med rutan med massor av glädje och TEMPO
Valpar
7 månader sedan