försvunna mellor

Ja då har vi avverkat vårt 4:e söktillfälle, och inte utan att lite framsteg gör vi allt. Swea hade precis som May-Britt sa ett helt annat kroppsspråk idag, svansen gick som bara den. Lite försiktig än, men nu finns det andra saker som spelar roll, hon löper. Kan va både på gott och ont. Jag ser framsteg i alla fall hos lilla tösen, inga jättekliv men framåt går det. Idag gick hon inte in i sitt spårande så som hon gjort tidigare. Spårande där man förskör dölja sej för omgivningen, tror inte hon körde med den taktiken en enda gång idag.
 Jacki, ja vad ska vi säja: den vilda jakten på de försvunna  mellorna.... Det känns lite som om för henne är det jakten på mellor som gäller. Så nu har vi nya regler för damen, jädra godismonster, till nästa tillfälle. Och vi ska även börja träna lydnad med sökrullen i halsbandet. Men det är så kul att se henne, tror aldrig jag sett henne så lycklig som vid dessa söktillfällen. Hon far om en gasell över stock o sten.

 Jag har funderat en del, det händer faktiskt ibland.
 Mina tankar handlar om belöning ( av olika anledningar), vardag ( uppfostran) och vid träning. Jag använder mej inte av nej vid träning, utan nonchalera felen, börjar om och belönar när det är på rätt väg.  För att sen öka på svårigheterna och att kräva mer. Aldrig NEJ vid träning absolut helt förbjudet  såvida det inte handlar om ren OLYDNAD och det kan va svårt att avgöra därför låter jag hellre bli att använda nej.( svårt, ibland behöver jag nästan tejp över munnen)
 I vardagen måste bör man ha ett förbudsord ( nej eller fy ex) men min tanke är: man kan inte bara säja NEJ. utan måste ju tala om vad man vill. Så jag försöker genom "nejet" få uppmärksamhet och sen kanske lägger till "kom". Då talar jag om vad hunden "kan göra istället för det otillåtna",  så kommer vi då till nästa steg, kommer jag ihåg att belöna när hunden bryter och kommer istället. Jag gör det, men ibland tror jag det glöms bort.
 Att belöna för rätt beteende är inte alltid lätt, det gäller att belöningen kommer vid rätt tillfälle. Kommer belöningen vid fel  har du kanske belönat ett felaktigt beteende.
Ibland sitter jag och studera andra, och då ser jag att man Nejar eller fyar, men belönar man när hunden byter det som var fel NEJ NEJ..
 Se på barn och även vuxna, får man inte ett "bra"  ja då  vet man inte om det blev rätt. Uppmuntran och belöning betyder MYCKET.
 Där går mina tankar, börjar nog gå allt djupare i detta med BELÖNING vid RÄTT eller FEL tillfälle. Tror jag skulle  gå en sån där klickerkurs där man tränar på höns. Har bara hört talas om dom, men jag tycker det är ett intressant ämne.

YEAHOOOOOOOOO!!!!!!

Swea fixade DET!!!!!
 Godkänt anlagsprov för Liselott Hagberg Vinslöv

           Liselott och Swea ( Swea frågar om hon var duktig nu)
  19 min tog det för tösabiten att ta sej runt. trots att hon inte riktigt spårade som hon brukar så klarade hon det.   Hon är  inte riktigt sej själv just nu pga löpet, och det påverkar säkert hennes spårning också.
 Som vanligt, när jag vet att det kan gå bättre så är jag inte helt nöjd. Hon har ju fortfarande lite problem med andra människor men helt klart gjort framsteg, på den biten. Givetvis var hon tvungen att tala om för mej att det var en konstig typ som förföljde oss i spåret. Men hon förvånade mej väldigt när hon inte fick bry med fåglarna som förde ett jädra liv. Kanske dom varnade varandra för oss konstiga människor.
 I bloduppehållet kändes att det var något hade inte drag i linan. men det gick framåt. Ut i ett område där Liselott tyckte det doftade av något djur, där ringade hon väldigt. och kom bakom Liselott, där var hon så upptagen i sitt spår att hon inte brydde sej om domarn. Bra hon kan tydligen koncentrera sej.
 Klart jag är nöjd hon var ju jätteduktig och så skönt att denna biten är klar, får se om vi kämpar vidare, vi har ju ganska mycket annat också i gång. Men ett spår då o då tror jag inte mina vovvar tackar nej till
 Jag är jätte glad att hon fixade det, nu slipper vi harva runt med detta, istället kan vi nu öka svårigheterna, vilket jag tror är till fördel både för Swea och Jacki

                                                          Här har vi dom igen.

Swea har varit med mej i stan idag. Hon fick vänta i bilen när jag var på hörseltjänst ( Nu hör jag nog lite bättre efter en justering). Sitta i bilen är inget bekymmer för henne, det fixar hon bra.
 Efter det så gick vi en runda  i stan mest kring Lilla torg. En del människor i rörelse, och lite konstiga makapärer. som hon till min stora förvåning inte brydde sej om.  Tror att hon döljer sej lite i sitt envisa "spårande" ( precis som Jacki), väldigt upptagen. Hon satt en liten stund utanför symaskinsaffären då jag var och handlade lite grejer till en sele. ( ser du Monica ett steg i närmare den där selen). Där satt hon fint en stund sen var hon  tvungen att studera lyktstolpen väldigt noga, hade hon kunnat hade hon säkert klättrat upp.
 Vi satte oss på torget och kollade läget, döm min förvåning när hon lägger sej ner och bara studerar stadslivet. Duktig! det gick så mycket bättre än jag vågade hoppas på.
 Väl hemma var tösen slut i batteriet, la sej rak lång i sängen och sov "djupt" till jag började ta fram kopplen, då var hon klar vaken igen.
 Det blev ingen träning förutom stadsturen. Istället har jag lagat ett burskynke, vågar inte visa det förrän ägaren fått det. Men jag tycker det blev fräckt.
 Imorgon ska vi, ja just det det höll jag på att glömma, mer om det i morgon.

funderar

Lite funderingar: Det var någon som vid något tillfälle skrev som kommentar något om Sweas minspel. Hon har inte bara ett härligt minspel, hon har en härlig utstrålning, och en nonchalans som ingen annan.
  Ex: Swea ligger i fåtöljen och "sover" ( Vilar?), sonen eller gubben kallar på henne, då riktigt kniper hon ihop ögonen. Efter en stund och många upprepningar av hennes namn kan hon lyfta lite på ena ögonlocket för att kvickt stänga det igen. Om jag  kallar på henne far hon upp och riktigt säjer "här matte! här är jag! ska vi träna nu!"
Det är svårt att beskriva ni skulle se det. En märklig hund som mycket sällan lyssnar på någon utom matte

 Vad då nonchalant
Mattes lilla tös ut i klospetsarna.     Jobbigt ibland men visst är det skönt att vara populär hos någon.

 För övrigt så chockar hon mej med att plötsligt äta upp all sin mat. 3 dagar på rad har hon tömt matskålen morgon o kväll (utan att mormor Jacki hjälpt till,  Jacki står under övervakning när det gäller mat,  KILONA...).
Ingen träning idag har varit med mamma i Lund och hemma igen så orkade jag inte. Det har varit en ganska intensiv helg med hundträning och hundkurs.
  Imorgon SKA vi träna och jag ska även laga ett burskynke som jag lovat för länge sen.......
Och så väntar jag på ett mönster för lite andra projekt.

Anatomi

En bild från skogen vi var i igår

Och en till. Visst är det en härlig skog vi tränade i.


 Och idag har jag o Swea varit på anatomiföreläsning, mycket intressant och nu ska det mätas både här och där.

   Några av oss hade sin hund med som vi då tittade på och gjorde en liten bedömning av, vad är bra, kanske något som kunde vara bättre. Bra tycker jag då det är bättre att se det på riktigt och inte bara på bild

 Ingrid studerar Swea som har  aningens "snipet" ansikte,  hon är ju inte färdig. Lite för stora ögon för Ingrids smak, men mörka och fina.

Här skulle va lite mer

Skuldran lite långt fram, därav en lite kort hals och lite dåligt vinklad fram. Bra rygg, bra svansansättning. Aningen  lång i kroppen. Bra djup, bröstkorgen kommer förmodligen att utvecklas mer. Lite klen benstomme. Och päls kunde det vara mer, men det kommer ( tror jag men för tillfället gör det mej inget med tanke på vår träning)

 Vidare För trång fram, dåligt förbröst.

Men står bra bakifrån, bra hashöjd men lite dåligt vinklad.
 Allt detta kan jag ju se och en del såg jag redan innan, men det var även en del possitiva delar på henne.
 Hon är med andra ord t.o.m bättre än jag trodde. Men skit samma hon är min finaste Swea ändå. Min allra bästa träningskompis, som ger så mycket på appellplanen och i skogen. Att hon inte är bäst i utställningsringen bryr jag mej inte om, hon ser ju ändå ut som en cocker ska. Och som Ingrid sa man gör det bästa av det man har...........så vi har lite att jobba med innan vi kommer tillbaka till utställningarna. Hon behöver tid att utvecklas min Swea. Och "någon" ska lära sej att framhäva det bästa på tösen.??? Hur i hela friden det ska gå till?
 En annan sak som verkligen gläder mej är att idag har hon varit mycket mer intresserad av att hälsa på andra människor, tror inte det beror på att hon börjat löpa idag. Utan snarare sökövningarna. Hon går framåt.
 

Sök igen

En härlig dag i skogen med sökgänget. Jag lär mej, hundarna lär sej och vi har trevligt tillsammans.
 Jacki är duktig men stundtals undrar jag om hon mer ser det som en vild jakt på godis?? Nästa gång ska hon gå med mej tillbaka och inte fara iväg och tigga godis. Hon tar sökrulle lite lättare ur handen på figuranten, ska börja ha den  halsbandet när vi tränar ibland så hon vänjer sej vid den.
 Swea änu ett steg framåt, men försöker nog komma undan lite genom sitt snus och snurra runt.
 Varsett träningspass på Hässleholm BK där Swea helt klart var den som gjorde bäst ifrån sej. Brydde inte sej särskilt mycket om att det var ny  plats. lilla pärlan
 Jacki gick lite si o så,  är så förbaskat intresserad av allt nytt, nya löv, nya grästuvor m.a.o lite okoncentrerad, lite spöket.

Mat

Ja det här med mat det är ett problem. Swea är ju dålig på att äta, förutom när det gäller godis.( vi kör på varianten: mycket träning = mycket godis = lite mer hull )
 Så jag köpte härom veckan högenergifoder till henne. Tanken är att det lilla hon får i sej ska vara lite kraftigare.
  Candy är ju också lite dålig på att äta ibland, men hon är inte precis mager så där är det inga problem. Jacki äter allt och är lite lätt överviktig ibland.
Problemet är att, för tillfället äter inte Candy och Swea vill inte heller äta, Jacki slukar sin snålt tilltagna portion på ett par sekunder. Candy går ifrån sin mat Swea går ifrån sin och äter Candys .JACKI äter sin och Sweas rejäla högenergi portion. Med andra ord en väldig obalans i matordningen här och det går inte att lämna dom i 5 sek. Man får vaka som en hök.
 Candy löper det är och det är anledningen till att hon inte äter, just nu. Hade planer på att para henne, hanen var vald och jag såg framemot det. Har hittat en så fin gosse. Men nu har jag beslutat att avstå, det blir ingen parning nu. Om det blir senare får vi se.
 För tillfället lägger jag mycket energi på  Jackis o Sweas träning.  Men de sista 2 dagarna har det varit lite dåligt på den fronten. Kommer inte ens ihåg vad jag gjorde igår som fick mej att stå över träningen......
 Men idag, har vi varit och tittat på Ankis, förlåt Pennis och Arvids valpar, så fina! väldigt jämna. Det gick inte att finna någon favorit. Men dom är bara 4 veckor hoppas jag blir färdig att åka och titta igen om 2 eller 3 veckor.
 Imorgon ska jag  försöka åka till Rinkaby och handla tyg för lite nya projekt................Och träna SKA vi.

Glömde ju!!!

Den här fina muggen fick jag igår av Frida o Monica. På bilden ett av mina favoritmotiv Jacki, Candy o Frida. Bilden är tagen för ca 2 år sen, men fortfarande min favorit.  Tack snälla ni! så fin!

 Idag har vi testat Swea ordentligt. Först tränade vi fritt följ VÄLDIGT nära Lotus o Lisbeth. Stundtals nästan trampade vi på varandra, men Swea klarade det så mycket bättre än förväntat.
Sen satte vi Lotus o Swea ca 5m från varandra och Lisbeth kallade in Lotus, vad tror ni händer... Swea sitter kvar bara tittade lite åt Lotus och sen på mej men satt lugnt kvar till jag kallade in. Andra gången tittade hon inte ens på Lotus. Detta hade inte jag förväntat mej  MYCKET duktigt Swea.
Hoppet var också mycket bra.Språngmarsch och apportering  nöjd, men inte mer
Både Lisbeth och jag var helt överens om att hon var mycket lugnare idag än vanligt. Visst var hon explosiv men ändå mer balanserad, eller hur man kan uttrycka det. Kanske inte konstigt, hon drog spiken idag och slapp vänta i bilen.
 Plastliggning tillsammans med Gertie o Lotus 2½ min fixade vi galant idag, Gertie den  tosan var den som var mest orolig.
 Jacki fick lite lugnt men visst tränade vi bl.a. fjärren som var skitbra mot vad den brukar kunna vara.
Candy fnattade omkring och var bara lycklig,  lite inkallning som var bra.
 Med andra ord en trevlig och lyckad dag idag med.

Härlig dag

En härlig dag har vi haft i skogen, viltspårs provapå stod det bl.a på schemat.

 Med oss hade vi Monica o Frida och som instruktör  Liselott.  Här på väg, Frida ska för första gången prova på viltspår. Spännande att se vad hon tycker om detta.

                             Selen på, blir det bra så här?

                          Kolla här Frida, Vad är detta?

                                Så bär det iväg över prasslande löv och grenar

               Och visst kan tösen spåra här har ni klöven! DUKTIG Frida

                                               Lite efterprat

                         Så var det Rebecca o Wilda. På med selen

                                 Vad har vi här Wilda

                Wilda letar efter spåret,  lite fel väg, men det insåg hon ganska snart.

                        Wilda var duktig och mycket noggrann. ( Hon har samma färg som skogen)

                            Och där fanns den ju, Klöven

                       Lite äcklig är den allt när man är i spökåldern.
   En kul och trevlig eftermiddag och jag tror att både vovvar och förare hade kul.
   MEN än var den inte över. NU skulle mamma Jacki visa framfötterna.
        ANLAGSPROV var bokat för  henne. Jag tar ut en vild och verkligen taggad Jacki hon visste att det var spår på gång.
  

                                                           GODKÄND
   Duktig tös, som tar sej an spåret med iver och spårglädje, kanske lite väl fort i början. Min egen tanke är att hon tycker det är ganska lätt och då tar man sej tid för lite utsvävningar för att plötsligt komma på vad man "borde" koncentrera sej på.
 Jacki är en härlig hund som gillar allt man erbjuder henne att prova, Förutom de få gånger vi provat på utställning, det var inte hennes favorit (inte min heller).
 Jacki har känd mentalstatus (MH), LP1, LP2, uppflyttad till lägreklass spår, och nu godkänt anlagsprov i viltspår, och min sju så ska vi lite längre fram starta appellklass sök, det är vårt nuvarande mål. Och inte omöjligt att vi provar öppenklass i vildspåret också,   man ska ju hinna träna allt! också.

           
Tack Monica, Rebecca och självklart tack till Liselott,  en skön och trevlig dag har vi haft, som avslutades med korvgrillning.

T-slinga.

Idag har jag varit på ett "möte", för mej ett väldigt viktigt. Jag börjar med att fråga om det finns t-slinga i lokalen, men nej. Då undrar dom om jag klarar mej utan, svårt då det är mycket brus och eko svara jag. Då visar det sej att det finns en dyna med t-slinga i, men på den  "sitter" redan  en av de "högre uppsatta " och det är den enda dom har.  "Men Ok jag kunde ju ta den då han hade sina hörapparater HEMMA". Hur jäkla korkad kan man bara få vara, ska han sitta där och få sin säkert feta lön och bestämma i olika ärende, och inte höra vad som sägs....
Undrar om någon annan vet att en sådan dyna fungerar bara med hörapparat, som då är i T-Läge.
I alla fall "kunde jag ju få den " men det var bara det att den fungerade inte..
 Att sitta på möte och lägga all energi på att försöka höra vad som sägs, det tar slut på mina krafter, jag som brukar "stänga" av när jag inte orkar med längre.( Hur mycket jag orkar beror ju på hur intressant ämnet är)
 Nästa gång ska jag boka in en skrivtolk, det är jag berättigad till men tyvärr glömmer jag att utnyttja det.

 NU skiter jag i detta och vilar en stund sen blir det hundpromenad................kanske, kanske lite träning!?

Ännu en mallapa i släkten

Söta wilda

Wilda har varit och hälsat på. Det tycker Swea om, hon älskar att inte vara minst och att uppfostra släktingarna.        

Swea vaktar sin lerhåla som hon och mormor grävt. De fina blommorna  i högerkanten är av det exklusiva sorten brännässlor. Det enda som får stå kvar sen vi gjorde hundarnas rastgård  här, allt annat gräver dom upp.

Kom inte hit!

4 fina töser

Wilda högfärdig, Jacki o Candy  tycker det får va nog och Swea undrar om ni ser henne

Mallapor!!

Swea har tränat med apporten och minsann så kunde hon hålla huvudet stilla en ganska lång stund idag. Hon stod stilla, låg kvar på platsen jättebra reste sej inte innan kommandot "sitt". Som avslutning fick hon leta upp bästa leksaken som jag kastade över vår vall. Där fick hon lite hjärngympa.
 Jacki  tränade framförgående för ev framtida start i Appellklass sök, det är inte precis vårt paradnummer,  en jäkla massa snus. Ser hon något om ligger på marken ett löv eller vad som så blir det rusning dit. Men nu har jag kommit på varför hon rusar och snusar, så nu ska vi jobba med klickern, skam den som ger sej.  Hon fick också samma avslutning som Swea.
 I Måndags gjorde Swea sin första perfekta platsliggning,  Vi tränade tillsammans med Lotus och Gertie.
Candy fick leka och var lös ( Hon glömde bort rådjuret som bor på klubben, himla bra) Glad och sprallig.
 Jacki  och Lotus tränade budföring, tänk att dom tycker det är så kul.

sök, sök

Fy tusan! detta är nog det roligaste jag provat på med hundarna. SKITKUL. Ta chansen och prova på om ni kan.
 Swea fortfarande lite försiktig, men det är inget som oroar mej, hon får all tid i världen, för en dag så jäklar.
Hon går framåt, i dag var det 5 nya ansikten, 5 nya att bekanta sej med. Så kul att alla verkligen ställde upp och jobbade för att hon skulle få chans att prova i sin takt. Jag blir så glad.
 Jacki! jo hon fattar bättre än matte, för när hon skulle ut och visa figgen då står korkade matte kvar och fattade inget. NU får jag faktiskt skärpa mej lite och va med i svängarna. Jacki tycker detta är TOPPEN.
 Idag lärde jag massor, väldigt givande och kul att se de andra hundarna jobba, några jätteduktiga och andra på väg. Alla i olika stadier, givetvis får man ut och va figurant och lite svårt då jag inte vet hur de andra vill deras hundar ska handla, men man frågar och t.o.m jag lär mej.
 Annars har jag idag lärt lite om nästa steg, hur det ungefär ser ut på tävling ( måste ut och kolla en tävling) och att få upp motivationen (på hunden)

Vi var idag 6 svart terrier, 1 hovawart, 1schäfer, 1 old english   hm stor lurvig sak, 1 tervueren (stavningen kan va hm fel), 1 labrador,  1 rotweiler,1 mops, 2 cockerspaniel. och 9 förare.    En salig blandning.
Och kameran hade jag med.............. den låg tryggt i min ficka..................
  

Jag visste det

           Skit lätt! bara man kommer överens med symaskinen.

    Jag älskar påsvantar, och  har nu  i samma tyg som hundarnas täcken. Visste väl att det skulle gå på någon vänster

Konungens nya kläder

                 Kanske inte riktigt, utan drottningens och prinsessornas nya kläder.
 En plötslig attack av överskottsenergi fick mej att fixa deras täcken.  Jacki o Candy hade vars ett innan. Nu blev det ett till och 2 till Swea.

                                     Linslusar, dom vet vad det handlar om!  mina små ljushuvuden
    Jag tycker det är snyggt när dom är likadana. 3 i olika färger men jag tycker dom klär i samma färger.
Täckena är av en dubbel fleece som jag lyckats jaga ifatt. Hoppas dom värmer i vinter när det ska väntas i bilen vid träningstillfällena.
Dessa täcken fodra jag inte, som utställningstäckena så det går lite fortare att göra dom 
 Lite träning och en promenad har vi också hunnit med idag.

provar igen!

Så är det. vi testar igen  igår skrev jag en låååååååång historia om vårt träningspass. Av någon mysko anledning lyckades jag försnilla ALLT.
Swea skötte sej fint  och så även matte när det plötsligt gick upp ett liljeholmens, så korkad man kan va. Om man ska få ut något bra av träningen måste man ju veta vad man vill, hur man vill att det ska se ut.  OCH det viktigaste förstår HUNDEN vad jag menar, alltså se det från hundens synvinkel. Vad var det jag belönade. Hur? När? Det fullkomligt snurrar runt i huvudet på mej.
 Men när allt väl blev rätt så blev det bara så bra som det kan bli. Mona sa vid flera tillfällen bra, jättebra och där kommer minsann inga beröm om det inte är bra.
 Swea har lätt att förstå och lära, och har en härlig arbetsvilja. Det är lång bit kvar, vi jobbar på,  jag vill ha det bra från början för att slippa börja om igen.
 Idag har vi jobbat med apportering som vi kanske kan ha hittat en lösning på. Hon tar apporten, men rullar med huvudet så nu gäller det att berömma när hon är stilla.
 Ståendet, som vi jobbade på igår var riktigt bra idag, liggande bra. Språng marschen var bättre igår, kanske för att hon blev lite vild och galen i blåsten idag.
 Idag har jag utnyttjat min mamma som figurant. Mamma gömde sej och först sökte Jacki 2 ggr och hon lyckas få sökrullen i munnen hela vägen till matte. Hon är duktig och tycker det är skitroligt, blir så glad och sprallig. Finaste Jacki, som får possitivare inställning till träningen ju mer hon lär.
Med Swea var tanken att visa henne vad vi ville med någon hon känner, kanske ingen bra idee, jag vet inte. Men hon gjorde precis vad vi önskade, lite svårare med sökrullen men sista gången bar hon den nästan ända fram.
 Jacki har apporterat metallen idag igen..............

Jacki full sökmundering

Swea mallig i sin nya utrustning

spännande tillvaro

Det är ju Swea som står för den biten att skänka vår tillvaro lite spänning. Så när jag kom hem idag och möttes av denna syn

                               tänkte jag SWEA VAD I H......E HAR DU GJORT!!!

                      Men ganska snart insåg jag att denna gången var fröken helt oskyldig. För mycket kan hon men klättra i taket........
 Visst lever i en spännande tillvaro.
 
  Och värsta var att husse hade lovat hjälpa till att träna hundarna, men nu blev det inget av det..

"sökhundar"???

Sök är helt klart något för oss!!!!
 Jacki är ju helt okomplicerad och går till alla som kan tänkas bjuda på något gott. Hon gör djupdykningar i vilken godisficka som. Hon fattade vad det handlar om, spring ut och hämta godis tillbaka till matte, godis och ut och visa och godis, jippie som gottegris älskade hon detta.. Det var väl i runda slängar vad vi fick till idag. Detta är ju vår första gång, vi har aldrig provat innan. Vi har bara letat saker tidigare. Det är inte bara Jacki som är helt okunnig i detta ämne, utan även jag.
I veckan ska vi träna att ta en sån där "sökmakapär"  sökrulle eller vad det nu heter. Den ska hon hämta hos någon och lämna till mej. Ska också träna att ha den i halsbandet så det inte känns konstigt. Tror detta kan bli Jackis favoritgren.  Jacki  som sökhund!!!YES!
Swea,  det är ju igentligen för hennes skull detta började, hon har blivit misstänksam mot nya människor. Eftersom nu både hon och Jacki föll May-Britt och hennes man i smaken så fick vi chansen att få vara med och prova idag.
Idag övade vi Swea i att gå fram till nya människor och ta emot godis, hon skulle komma när dom lockade och det utan matte som stöd. Lite hjälp på traven, men mot slutet så mycket modigare. Hon förstod vad vi ville och jag tror att med tålamod och envishet så blir detta även något för Swea.
 Swea är väldigt bunden till mej hon kommer knappt ens när husse eller Rickard kallar. Ibland är det som om hon ber mej om lov först.
 Kanske det beror på att hon var så liten när hon föddes, 134g är inte mycket, därmed så har hon redan från början fått mycket passning av mej.
Nu ska vi verkligen jobba på detta det kommer att bli mycket arbete på egen hand för Swea.
Jag har valt att nu i början lägga mycket energi på Jacki och Swea och försöka jobba hemma med Candy tillsammans med familjen, detta eftersom Candy och jag inte fungerar så bra tillsammans i arbete.
 Gruppen som tränar tillsammans är redan stor ca 15 hundar, idag var det inte så många. Jag är så glad att vi får vara med. Det är riktigt kul  att se de andra hundarna som redan vet vad som gäller, i full fart, letande efter figuranten ( se där redan lärt ett ord).

Info

Har glömt att berätta:   JACKI TOG METALLAPPORTEN I GÅR!
                       Det nya godiset gjorde underverk, hon kan inte motstå det
  Kommer mer efter morgon dagens sökövningar som  VI    (jag ) ser jättemycket framemot.