torsdag 12 januari 2012

tillbaka

Så då var man tillbaka i verkligheten igen, vi har varit utan telefon och internet.
Det gör inte så mycket jag har ju mina hundar och mina stickprojekt att roa mej med. Sen finns det ju någon som tycker att man kan ringa dagen innan men vill bli skjutsad någonstans. Med kommentaren "jamen Kylle du är ju den enda som är hemma".
JA MEN det finns JU faktiskt en anledning till det. För tillfället är det ganska kasst här, det gör ont på nätterna så jag vågar inte röra mej, ligger i samma ställning till jag nästan får panik och måste ändra mej.
Jag promenerar med hundarna det är ganska Ok men när vi kommer hem är det ett helsike att ta av halsbanden. Med mycket möda och stort besvär så sätter jag mej på vår numera välkända "fotobänk".  (Det brukar leda till sej igen så småningom).  Och detta innebär att jag måste planera vad jag ska göra och hur jag ska göra saker, och det fattar inte folk.
    Upptäckte idag att nu funkade telefonen igen!! Jo det ringde, och vad var det, om inte en försäljare som inte svarade när jag lyfte luren och svarade. JAG blir så förbannad och inte nog med det, samma nummer ringer 2-3 minuter senare. Jag var så irriterad när jag svarade och personer börja sitt "blablabla" som jag inte har en chans att höra vad som sägs. Så jag dängde till med "att eftersom ni inte ville prata med mej när ni ringde för några minuter sen, så har jag varken tid eller lust att prata med er nu". Dom här jädra samtalen är jag så förbannat trött på och när det är det första man får efter varit utan telefon några dagar så ...
 Ja nu är det ju en del omtändigheter som gjorde mej sur. Jag som annars har börjat hitta tillbaka till lusten att göra saker, träna hundar och  lite annat efter julens intrång. Kände mej piggare.
 På tal om julen så klädde jag av granen häromdagen, vilken dag minns jag inte. Där stod den och såg så ledsen ut utan sina prydnader, till gubben slängde ut den. En riktigt fin gran som fick en skvätt vatten när den flyttade in och inget mer, trots det har den bara tappat några få barr.
 Vi har kommit igång och tränar, vi träffade kompisarna i måndags.  Vi bestämde att vi snart ska göra en utfärd tillsammans till en hundpark, spännande.
 Swea tränar på att ligga stilla, sitta stilla vilket är SÅ vansinnigt svårt. det ska hända saker hela tiden.  Hon tycker att kommandona i fjärren kommer med alldeles för långa mellanrum så hon studsar uppochner i sitt eget tempo, och det inte RIKTIGT det vi är ute efter. NEJ man ska invänta kommandot SWECIA. Efter en liten stund går det ganska bra, hon förstår ju att det blir fel tösen.
 Vi tränar ingångar med lite mer snärt i och JAG har kommit på hur och när vi ska göra det...
Jacki gjorde snygga byten i fjärren idag, kanske,kanske kan vi få till det. Vi kämpar med framförgåendet som NOG verkar finnas lösning på.
 Idag tränade vi inne, den andra dagarna har vi varit ute. Jag tror att det kan vara en liten fördel att träna en del moment inne, börjar faktiskt mer och mer tro på det.
 Försöker planera vår träning mer så vi kanske kan få lite ordning och reda. det är inte lätt skulle kunna tänka mej en kurs i typ "hur lägger du upp din och hundens träning??" Finns det månntro
  Shannons tröja var nästan klar när jag tyckte det var något som inte var bra nog, så kvällen igår gick till att repa upp en hel del. Men det börjar likna något igen och det ser bättre ut.

7 kommentarer:

Eva sa...

Åh vad jag känner igen det där "Du som ändå (bara) är hemma!" Och att få höra "Men du kan ju gå med hundarna!"
Ja, det kan jag! Men jag måste sätta mig på golvet för att torka tassar t.ex. (Och se'n gäller det att komma upp också...)
Som du säger så finns det ju en anledning till att man är hemma. Och för min del skulle jag få än mer värk utan promenader.
Ibland blir man liiite trött...
Lycka till med träning och kursletande:)

Anonym sa...

Sänder styrkekramar! Kan bara föreställa mej vad jobbigt det måste vara med värken!
Kramar från Cockerbloggen

Grabbarna boys sa...

Att inte må bra utan att det syns utåt måste vara mycket svårt och framför allt jobbigt.
En del människor har mycket "ont" av detta men de förstår ju ingenting.
Man har/är själv i den situationen när man mår psykiskt dåligt....det är ju ingen som kan se det.
Ha det så bra som du bara kan.
Vov o kram!

Carina sa...

känner så väl igen mig ....tyvärr. Förstår mycket väl hur du mår och jag hoppas att det snart vänder för dig. Själv skyller jag på vädret just nu man ska ju ha nåt.Kollade studiefrämjandet men det fanns igen sådan kurs;) Tror rdu fixar det super ändå. Kramisar Carina

Malin sa...

Fy vad jobbigt att du har så ont :-( skönt ändå att det ändå fungerar att gå ut med dom en svänga och halsbanden, låt dom sitta på tills någon kommer hem och kan hjälpa dig!
Kram

Heléne sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Heléne sa...

Skickar varma sympatihälsningar till dig!!