Vi hade en jättehärlig dag igår. Monica (Fridas matte) och jag bestämde i föra veckan att vi skulle ut och spåra.  Vi hade 2 dagar att välja på andra tillfället var när jag ska träna för Mona, så den dagen var inte alls att tänka på.
VAD Monica inte visste var att det var min födelsedag.
 Vi åkte till Finstorps strövområde, jättehärligt med fin skog och fin grillplats vid en damm.
 Hundarna spårade bra och Monica undersökte underlaget mycket noga, undrar om hon lärde sej att se till att knyta upp knutarna på spårlinan INNAN man börjar spåra.
  Supergott med grillad korv efter spåren.
 Tack Monica o Frida för en jätte mysig dag
 Hemma blev det tårta och present (kängorna hade jag redan fått av gubben) från sonen, som nu har lärt sej var helylle.se ligger. Presentkort i garn affären ligger väldigt högt upp på min önskelista som ni vet. JA jag fick faktskt en jättefin bukett blommor också.
 Som extra plus så kom faktiskt mamma ihåg mej i år.

En lösning!

Vi tränar och tränar och nu börjar det bli PANIK, om 2 veckor ska vi träna för Mona igen. Anledningen till panik är att jag får inte rätt på våra högerhalter, och vi måste ju ha en rolig och omväxlande träning så detta kan ju inte tjatas hela tiden. Allvarligt talat känns det som om vi aldrig får rätt på detta elände. Men än ger jag mej inte.
 Swea är en tös med sina egna lösningar på problem det vet vi, men hennes sätt att fixa rutan är ganska orginellt. Hon galopperar fram, stannar strax innan, vänder och glor på mej, för att sen BACKA in i rutan, Swea kålhuvud!
Det finns ju klart lite andra grejor vi jobbar med och det löser hon riktigt bra. Idag har vi tagit fram metallapporten som var lite äcklig i början men med lite mutor så tog hon den.
 I morse var Nellis höftresultat på hunddata, lite besviken då det var C.
 Imorgon ska jag, Jacki o Swea på utfärd, vi ska träffa Monica och Frida, jag har ett problem där: jag har glömt tiden....??? Slarvat bort lappen jag skrev på eller kanske t.o.m. städat bort den

Nelli, ja då ska jag avslöja Nellis hemlis, hon har flyttat och har en egen husse och matte. Hon slipper nu kivas med de andra om vår uppmärksamhet, hon är en hund som ska vara ensamhund i familjen. Nelli kommer att få jaga småvilt och fågel, vilket vi tror kommer passa henne jättebra.
 Givetvis saknar vi henne jättemycket hon tog stor plats här i familjen med sin envisa vilja att ha matte och husse för sej själv. Och som gubben sa häromdagen hon är en j-----a kär och go hund. Hon bor inte så långt bort 2-3 km så vi kommmer att hälsa på hos henne och hennes familj. VI ÖNSKAR NELLI MED FAMILJ MASSOR AV LYCKA TILL FRAMÖVER.

Mitt söta frukostsällskap; Jacki läser morgontidningen och jag min bok.

Givetvis måste hon ha koll på fåglarna också

 Jacki är inte bara söt, igår på sökträningnen var hon så duktig. Första skicket super och hon fick massor av beröm av Carola. Andra inte bra hon gick inte in i slöjet, hade hon gått mer på djupet så hade hon fixat det. Där var något konstigt för Carolas Rasja var också lite tvekande där. Men resten gick jättebra.

Swea nja inte riktigt vad jag vill kalla bra, det är bara att köra på som tidigare, här lär jag mej verkligen att skynda långsamt. Lite synd att detta ska va så svårt då lydnaden funkar så himla bra, för det mesta, men det kommer så småningom.

 En sak som jag inte tänkt på påminde May-Britt mej om, denna helgen var det 1 år sen vi träffades första gånger, så med andra ord har vi tränat sök 1 år nu.

 På klubben inväntade vi en av våra träningskompisar för att det skulle firas lite. Under "väntetiden" passade jag på att träna lite lydnad. Först ut Swea som inte visade sin bästa sida men stundtals godkänt, något hon verkligen gillade var leken med gräsanden.

 Jacki var inte riktigt lika taggad som i måndags men fick godkänt.

Då till firandet, våra träningskompisar har haft framgångar på tävlingsplanen Isaac o Berton vann söket i Hörby härom veckan och Carola o Rasja blev rasmästare i lydnad, bruks och tjänstehund ( jag hoppas att jag inte ljuger utan har uppfattat det rätt, Rasja är av rasen svart terrier).  Det bjöds på jättegod smörgåstårta och kladdtårta efter, snacka om hur mätt o trätt jag var när det var dags att köra hemåt.

Sammi är så glad för nu får hon ha sin apa igen. Den bär hon omkring på, stora lunsen med sitt gosedjur

UA!

Nelli o jag har varit på utflykt. Närmare bestämt i Näsum hos vet Martinsen. Där  Nelli blev ögonlyst UTAN ANMÄRKNING. Vi passade på att höftledsröntga och en veterinärbesiktning som även den var UA. Hon var mycket duktig men har varit väldigt avslagen och trött efteråt. Imorgon väntar ett annat stort äventyr för lilla tösen, något vi ser framemot och tror blir mycket bra.
 En sväng i vår hage med Swea som bara var så in i tusans positiv. 3  snygga skick till 2 olika rutor superbra.
Både vänster och höger halter har verkligen gått framåt. Hoppet nja det kommer nog det också. Inkallning med ställande börjar likna något. Fjärren var så mycket bättre idag än i måndags, MITT stora problem är att hon sätter sej inte upp om jag går mer än 1½-2m bort. Det är bara att kämpa på. Annars så har hon kommit på att jag vill att bakbenen ska vara på samma plats, innan stampade hon som en kanin, men vi har tränat mycket och varit noga med berömma bara de rätta tillfällena.
 Jag har fått en för tidig födelsedagspresent av träningskompisarna, och kan bara säja att Jacki o Swea älskar den.

Som ni ser! En jättefin gräsand den både piper och är mjuk.

 Eftermiddagen har varit trevlig med besök av Carina från Cool Cox, med sej hade hon sin fina Caspian och söta lilla Thea.Vi har alltid lika mycket prata om, tiden bara rinner iväg. Alltid lika kul att träffa er!

 Med lite tur hörs vi i morgon, med nya spännande händelser!?

Polletten

Det går lite trögt med uppdateringar inte av någon annan anledning än jag. Det är segt och vet inte vad som skrivas, ni är förmodligen rätt trötta på att läsa om våra träningstillfällen och om hur duktiga eller luriga vovvarna är. Men vi tränar en hel del. Eller snarare massor.
 Igår var vi på klubben, den där socialabiten som jag är ganska dålig på, är inte alltid så social av mej. Nelli och jag satt och tittade på en av grupperna som tränade in ställande. Jag tittade och tänkte NÄÄ så gör man inte fel.fel.fel.
Så jag och Nelli gick en bit bort hon gick snyggt och prydligt vid min sida vilket inte tillhör vanligheterna. Så började vi träna ingångar, igångsättningar och tillslut stå, för plötsligt föll polletten på plats och JAG kom ihåg hur jag gått tillväga med Swea.  Och faktiskt så jo det är säkert det finns hopp för Nelli också hon är  bara inte riktigt så intresserad som Swea.
 Och då till Swea som gjorde ett jättefint pass, men det ska jag inte tråka ut er med

Very...nöjd!?

Jodå idag är vi trötta, nöjda och belåtna.
 Inte utan att jag var lite nervös idag, Nelli har inte varit den lilla söta solskens hunden som man kunde önska, denna veckan. Sur och besvärlig mot det mesta, MEN det finns antagligen en anledning. Om hon parats förra löpet så hade det varit tid för valpar nu. Jag tror att det är anledningen till att det blixtrar  i ögonen på tösen ibland.
 Så jag ångrade nästan mitt beslut att ställa henne i Sofiero, men hade ju lovat Monica med den här fina tösen

 Söta Frida

 Värmer upp

 en sväng till

En mycket pigg och glad Frida, på ett strålande humör som jag inte ser så ofta när hon träffar mej. Hon fick för dagen Very Good, med en fin och rättvis kritik tycker vi.
Att sedan någon nämnt något som att gillar inte domaren, gör kanske också lite på den nervösa biten.Hörde någon säja att domaren inte tagit sej tid att titta på hennes hund, medan jag tyckte han granskade min Nelli noga, men var snabb och effektiv, det rullade på i ett bra tempo, men det är vad jag tycker.

 Här försöker matte få rätt på Nelli

 Domaren klämmer och mäter

 Nå vad tycker vi nu då?

 Ok så varsågod ta ett varv

 En rejält tag om monstret

 Tung en rackare

 Kom igen matte

 stolta sidan av Nelli

Så bromsar vi inför svängen
Så kommer vi då till biten som kan vara svår att tyda, en del skriver som kråkor:

   Tik av mkt god typ, korrekt storlek, bra prop, bra hals o överlinje, tillr vinklad fram o bak, tillr  stomme, ngt outv bröstkorg o förbröst, bra pälskvalite, Rör sej m bra steg från sidan, paralellt fram o bak, utm temp
                         VERY GOOD. 
Detta är vi så nöjda med, domaren förklarade varför hon fick very good, det är pga  ngt outvecklad bröstkorg. Det tycker jag är bra för det känns ibland som om man får "världens" bästa kritik, men fattar inte varför man inte fick bästa bety,. så detta uppskattar jag
 Med andra ord en very good day, då Nelli verkligen har uppfört sej efter alla konstens regler, kanske har vi lärt oss vad vi ska undvika under den gångna veckan, för att hantera en Nelli

Flockens skojare

Här har vi honom Kåbegrabben "Skrutten" som han kallades, en liten ful och ranglig skit när han föddes. Född hos oss. Som växte och blev vacker häst inte så stor 149 cm i manken. På bilden är det jag som styr honom till vinst på Jägersro 1985!!!

Dessa bilder samma häst men min pappa som körde också -85
  Här kommer en annan liten pärla som jag och min kompis hade en massa kul med.

Westina, ett gotlandsruss som jag körde ponnytrav med. Inga större framgångar, men väldigt kul. Hon var lite av en utbrytardrottning, lyckades ganska ofta ta sej ut ur hagen.
Så en av mina absoluta favoriter

Gabriel, absolut ingen ängel,  han kunde vara väldigt elak, trots det milda,  söta utseendet. Han var hästen jag använde för att köra upp till min körsvenslicens. Upplysningsvis inte lättkörd, det fanns proffskuskar som inte ville köra honom. Men oftast kom han och jag ganska bra överens.
  Så hittade jag en bild till från karnevalen, som var i Vinslöv 1980

Inte så bra men visst ganska fin ändå. De här bilderna har jag fotograferat därför inte bästa skärpan.
  Så tillbaka till nutid
 Vi har en skojare här i familjen   JACKI  ( Något i stil med antingen är du dum eller gör du dej dum). Min lilla drömmare som går sin sina egna vägar, går på bilar och allt hon hittar. Idag slog hon nog rekordet, jag blev ganska paff.
  Jag hade förberett planen för vår träning satt ut koner till 2 rutor. Vi placerade oss rakt emot en med ca 20m avstånd. till vänster om oss fanns den andra 15m bort. Jag riktade in henne, hon var taggad till tusen, satt och stampade med framtassarna. Skummade lite i munnen ( tänkte väl på belöningen) och gnydde, så fick hon kommandot: framåt. WROOM   hon för iväg så gräset yrde, och girade vänster in i den andra rutan. En snopen matte, bara stod där...........
Jacki fuling, men jag tror jag vet anledningen, fast det tänker jag inte berätta ( en tränings hemlighet) kanske någon kan lista ut det...

Mr Stifado

För många år sen hade jag glädjen att få äga en helt underbar häst. Jag har haft några stycken, men i lördags hittade jag ett foto som är så fint.  Faktiskt den finaste bilden jag har.

Mr Stifado hette han, ett svenskt halvblod, en stor en rackare 169 cm i manken. Han var väldigt duktig på allt vi gav oss på. Fälttävlan, banhoppning och en flott dressyrhäst. PÅ bilden här rider vi i Vinslövskarnevalen som tätryttare. Sadeln är en fin damsadel från tidigt 1900-tal. En härlig och kul upplevelse att få prova på.
 Måste erkänna att jag tycker vi är riktigt fina här. (lila klänning, lila är min favoritfärg, hatten var klädd med vita och lila syrener om jag inte minns helt fel)

Här samma häst (och även ryttare på en fälttävlan). Tänk så mycket man har varit med om genom åren. En annan dag ska jag se om jag hittar bilder på min fine lille travare "Skrutten"