tisdag 15 mars 2011

svåra beslut

Ingen träning idag, Istället har jag varit hos Carola på hundskolan alternativ, alltid lika intressant att prata med henne. Hennes stora intresse är hundar och hundbeteende. Hundbeteende är ett stort och mycket intressant ämne.( Det blev lite människobeteende också
 En anledning är Nelli.

 Nelli skapar oro i flocken hon har behov av att ha kontroll. Och bytesbegär, hon vaktar mej, ingen få komma nära hennes. Ingen får komma nära diskmaskinen när jag tömmer eller fyller den.  Så nu ville jag veta om jag har rätt och om jag hanterar det rätt.


Nelli funkar inte i flock eftersom hon måste hålla koll på de andra får hon aldrig ro eller vila. Hon måste va helt slut stackarn.
Hon är ingen elak hund hon är världens goaste men vill ha matte eller husse för sej själv.
Nelli har inte den nyfikenheten och energin som Swea utan stänger gärna av, så för mej är hon inte heller den rätta hunden då jag vill träna lydnad. Hon är nog som Jacki tycker om att jobba men helst självständigt, vilket innebär att spår förmodligen passar damen. Jag har lagt enormt mycket energi på att få Jacki jobba med mej, och nu har jag gjort det lätt för mej med Swea som bara vill va tillags. För mej är Swea den perfekta hunden lite ängslig men med en stor nyfikenhet och massor av energi
Nelli är svårare att väcka
Blodspår bör passa utmärkt då hon har en jaktinstinkt som är större än Sweas. SÅ imorgon ska vi testa är hon en spårhund eller??
Agility kanske inte riktigt Nellis grej men kunde va bra för att stärka hennes självkänsla och kanske väcka nyfikenheten och samarbetsvilja, men det är inget som riktigt passar mej och min kropp.
 Eftersom min mamma nu är sjuk, hon hade Nelli ett tag och där funkade det bra Nelli var lugnare och faktiskt gladare.  SÅ nu vet jag inte, blir mamma bättre? orkar hon ha en hund? eller ska vi försöka hitta någon som kan ge Nelli det som vi inte har till henne här.
Kanske någon som läser här är intresserad eller vet någon som kunde tänka sej en Nelli   HÖR gärna av er.


 Så nästa, som är för mej jättesvårt att förstå och vill inte riktigt kännas vid
 Lillebror, lurventuss och allt vad vi kallat Max han finns inte med oss längre. Max har efter  att blivit överfallen av en leonberger för nästan ett år sen inte blivit den samme.  Han blev mycket illa biten. Stora sociala och miljö rädslor drog han på sej. Max har haft det så mycket svårare än jag någonsin trodde, Och för Max och familjens bästa valde dom att låta honom somna in...
 Jag är mycket ledsen och vi kommer att sakna hans besök, men har full förståelse för hans familj,
TA VÄL HAND OM ER
 Vi kommer alltid att minnas vår " lillebror" och är så glad att vi har de fina minnena av honom.

5 kommentarer:

Eva sa...

Så svårt det måste vara med Nelli! Jag hoppas din mamma kan ha henne och du kanske spåra och så. Kanske hör hon till dem som helt enkelt vant sig "för mycket" med att vara ensamhund?
Och så sorgligt med Max! Attans vad sur och ledsen man blir när så'nt där händer!
Var han din uppfödning?
Bra av hans familj att orka ta beslutet! All sympati till dem, och dig!

Katarina sa...

Oj då, det är inte alltid lätt, minsann! Nelli låter lite som Nanna, så jag blev givetvis nyfiken på vilka råd du fick. Om du fick några... Nanna är MIN hund, och hon vaktar också en del på mig ibland. Och hur gör man då på bästa sätt???

Så sorgligt med överfall som får så tråkiga följder.

Drömflocken sa...

Ja Max var en son till Jacki.
Katarina. Eftersom det oftast är när vi sitter ner på kvällen, Nelli får inte va hos mej, och inte i möbler överhuvudtaget eftersom hon då "kommer upp sej". När hon sätter igång så gå jag därifrån försöker bryta och säjer åt henne Gå o lägg dej och hänvisar henne till en plats. När hon vaktar mej vid andra tillfällen sätter jag henne en bit bort. Hör och häpna hon lyder och det går bra ännu ( dessa få timmar som gått)

Carina sa...

Så trist med Max och väldigt ledsamt att det till slut behövde sluta så.Jäkla folk som inte kan ha koll på sina hundar så de ska behöva förstöta en annan hund. Inte lätt med Nellie hopas ju fortfarande att din mamma ska bli piggare. Vet att min Daniel gärna hade tagit henne men hans arbetstider gör ju att han itne kan ha hund hur gärna han än vill. Sobel är ju hans favorit färg. Hoppas så det ska lösa sig. Ses på söndag och det ser jag fram meot. Kram

Team Nelson / Ordringen. sa...

Så kul att deu tittade in på vår blogg. Kom gärna igen om jag nu inte missat besök:)
Du hade så många funderingar så jag får nog återkomma om jag kan ge nån kommentar.
Ha det jättebra så länge.
Ulf